STEFAN SCHWARZ-PANNA
17 september 2022
Hur mår våra svenska fotbollslandslags-grabbar egentligen?
Så var det äntligen dags för Jannes mannar att samlas igen.
Efter att ha fått uppleva ett urspännande och extremt underhållande EM-slutspel för våra svenska fotbollsdamer i England, en förkrossande seger för våra friidrottsatleter på Finnkampen i Helsingfors, härbärgerat en förväntansfull skara innebandyentusiaster till stundande VM i Zürich, fastställt eventprogrammet till ishockey VM i Tammerfors i maj och inte minst sjösatt Gula Väggens, till antalet förväntade supportrar, största evenemang genom tiderna – handbolls VM i januari, så är det rätt gött att få falla tillbaka i gamla hjulspår igen. I fotbollslandslagets trygga famn. Jag älskar förvisso all landslagsidrott. Bara det att jag älskar Party-Jannes gäng lite, lite mer. Det ligger liksom i ryggmärgen.
Så hur mår våra svenska fotbollslandslagsgrabbar egentligen?
Efter tre raka torsk och stundtals rätt bedrövlig fotboll, så är det många soffexperter som höjt ett varnings finger om att domedagen är nära och att Party-Janne borde kölhalas. Det sistnämnda tycker jag personligen låter lite drastiskt, barrikera korv-mojjen i Halmstad så får ni se på verkligt lidande.
Men ett uns av sanning finns det trots allt. För med två fajter kvar att spela så är Sverige bortspelade från ett återtåg till Nations Leagues A-division, men i allra högsta grad inblandade i degraderingsstriden, ihop med Slovenien, till C-divisionen. En potentiell nedflyttning till Nations Leagues C-division är väl i sig inget som folk gråter på öppen gata för – tvärtom finns det en kavalkad av spännande länder i C-divisionen som gemene supporter troligtvis inte hade bokat en två veckors-semester med Bamseklubben till.
Däremot är det ursinnigt viktigt att inte bara hänga kvar i B-divisionen, utan dessutom visa upp en avsevärt mycket bredare repertoar av fotbollskunnande för att gå in i EM-kvalet i slutet av mars med samma auktoritet som vi fått uppleva under dom senaste två mästerskapen. Vi har varit bortskämda med fin fotbollsunderhållning under Party-Jannes ledning, men sedan 2-1-torsken mot Grekland borta i september förra året har det hänt något. Vi följde förvisso upp med två raka hemmasegrar mot Kosovo och nämnda Grekland månaden efter, men någonting har börjat skava. Grus i det annars så väloljade maskineriet. Håglöst och emellanåt till och med hopplöst.
”Det måste till lite klassisk ”jävlar anamma” och den ovillkorliga stoltheten att trä på sig den gula landslagströjan”
Kalla mig dålig förlorare, men jag vidhåller att VM-playoff-förlusten mot Polen uteslutande var lottens (o)förtjänst. En solid insats mot Tjeckien följdes upp med en stark första halvlek nere i Katowice innan luften gick ur. Backar naturligtvis UEFA’s beslut till 100% att utesluta ryssarna, men med 90min mer playoff-semifinal i benen än polackerna och en obegriplig playoff-struktur med endast ett singelmöte så är torsken i södra Polen ändå förlåten.
Men sen?
Att Nations League är att betrakta som en träningsmatchturnering i tävlingsmatchformat, där utrymme för att lufta både nya spelare och system skall rymmas, köper jag. Men även med nya spelare och nya system får det inte se så likgiltigt ut som det gjorde i juni. Det måste till lite klassisk ”jävlar anamma” och den ovillkorliga stoltheten att trä på sig den gula landslagströjan. Klas Ingessons glöd i ögonen, Mellbergs pondus i backlinjen och Sebbe Larssons totala avsaknad av empati för motståndarlaget. Ge oss viljan att vinna tillbaka så är jag tämligen säker på att underhållningsvärdet också kommer som ett brev på posten.
Men allt är inte jämmer och elände.
Jag ser fram något alldeles att se Isak Hien i den svenska landslagströjan, med en kanonsäsong bakom sig i Djurgården har han knipit en ordinarie plats i Verona och av det lilla jag har sett finns här ett försvarsämne med den pondus vår försvarslinje just nu saknar. Jag hoppas även att Janne byter in Gyökeres som dammade in 17 baljor i Championship förra säsongen. Lägg därtill det koppel av svenska världsspelare som vi faktiskt har att tillgå och krydda med en rejäl portion Stefan Schwarz-panna så blir vår resa till Belgrad för att bevittna matchen mot Serbien på en pub* ett stenkast ifrån Röda Stjärnans hemmaarena nästa vecka tveklöst värt hela besväret.
*Matchen Serbien-Sverige spelas utan publik
#pannben #allaskamed #gulaväggen
Vid pennan,
Andreas Richt
Gula Väggen är sponsrat av:
Hederspremiumpartners
Bkon AS – En norsk firma med svenskt driv
Split Visions – Vi är experter på distansmöten
Premiumpartners
Täby GK – En klassisk golfklubb
Christianssons Konsultbyrå AB – Erbjuder konsulttjänster inom IT
Business Event Network – Ett affärsnätverk för beslutsfattare
Patrik P Markservice – Den lokala markentreprenören i Ronneby
DJ Benke Liminka – Välrenommerad partyhöjare med gulblått hjärta!
Butik Blågul – Sverigekläder med eget tryck!
Social Zense – En av Sveriges ledande byråer inom digital marknadsföring och strategi på sociala medier och Google Ads!
Digitala Lagkassan – Framtidens lagkassa är här!
Viktor Klemming på Youtube – Sketcher och parodier på Youtube!
OneOffice – Hjälper företag att förenkla alla sina inköp till kontoret